Sökresultat

Kost, insulinsvar och metabola syndromet Förekomsten av välfärdssjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdomar ökar kraftigt och det finns därför ett stort behov av förebyggande åtgärder. En sådan är lämplig kost. Här beskriver Liza Rosén, doktorand i Industriell näringslära och livsmedelskemi, sitt forskningsarbete om mat som gynnar ett stabilt blodsocker. Ett förstadium till dessa allvarliga sju

https://www.diabetesportalen.lu.se/fran-labbet-till-apotekshyllan/avhandlingar/2011/liza-rosen - 2025-11-30

Många fler vuxna än barn insjuknar i typ 1-diabetes - Helt nytt var att vi kunde visa att för varje barn som insjuknar i typ 1-diabetes insjuknar två vuxna i samma typ. Det är alltså en stor grupp vuxna som insjuknar i det som vi förr kallade för barndiabetes, säger Maria Thunander, överläkare vid medicinkliniken i Växjö, Landstinget Kronoberg som nu doktorerar vid Lunds universitet. Här skriver h

https://www.diabetesportalen.lu.se/fran-labbet-till-apotekshyllan/avhandlingar/2011/maria-thunander - 2025-11-30

Styra bildningen till mindre farliga plack I sin doktorsavhandling  har Katarina Berg undersökt hur tillväxten av farliga respektive ofarliga plack i blodkärlen kan påverkas med skräddarsydda medel som främjar de ofarliga placken. Här skriver hon själv om sin forskning. Kardiovaskulär sjukdom är ett samlingsnamn för sjukdomar som involverar hjärtat och/eller blodkärlen. De är orsaken till 41 proce

https://www.diabetesportalen.lu.se/fran-labbet-till-apotekshyllan/avhandlingar/2011/katarina-berg - 2025-11-30

Riskgener för graviditetsdiabetes kartlagda Graviditetsdiabetes definieras som förhöjt blodglukos som uppkommer eller upptäcks under graviditeten. Under graviditeteten, och speciellt under den andra och tredje hälften, uppstår en minskad känslighet för insulin, framförallt orsakad av hormoner som bildas i moderkakan. Samtidigt ökar det insulin som bildas av bukspottkörteln inte tillräckligt vilket

https://www.diabetesportalen.lu.se/fran-labbet-till-apotekshyllan/avhandlingar/2011/anastasia-papadopulou - 2025-11-30

Skyddande immunitet vid ateroskleros Hjärt- kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Maria Wigren arbetar på Experimentell Kardiovaskulär Forskning vid Lunds Universitet och forskar på möjligheten att med ett vaccin dämpa den inflammatoriska reaktion som ökar risken för att insjukna. Här skriver hon själv om sin forskning. Den bakomliggande orsaken till de allra flesta fall av hjärt-

https://www.diabetesportalen.lu.se/fran-labbet-till-apotekshyllan/avhandlingar/2011/maria-wigren - 2025-11-30

Immunsystemet och fettinlagringar i blodkärlen Drygt en tiondel av Sveriges befolkning lider av hjärt-kärlsjukdom som också är den vanligaste dödsorsaken. Många av de akuta tillstånden orsakas av att en bit inflammerad blodkärlsvävnad bryts loss från sitt fäste i något av de stora blodkärlen, färdas med blodet och täpper till blodflödet i mindre blodkärl. Detta leder till syrebrist och celldöd ned

https://www.diabetesportalen.lu.se/fran-labbet-till-apotekshyllan/avhandlingar/2011/daniel-kolbus - 2025-11-30

Genvarianter och risk för Typ 2-diabetes Det övergripande målet är att testa de genetiska variationernas förmåga att kunna förutsäga framtida utveckling av typ 2-diabetes samt att utvärdera deras effekt på mekanismerna i sjukdomsutvecklingen, beskriver Anna Jonsson syftet med sin avhandling. Diabetes är en folksjukdom som kännetecknas av förhöjda halter av glukos i blodet. Sockerarter i maten vi ä

https://www.diabetesportalen.lu.se/fran-labbet-till-apotekshyllan/avhandlingar/2011/anna-jonsson - 2025-11-30

Dålig ekonomi och ensamboende ökar risken att dö Den som är ogift och har låg inkomst samt bor i ett socioekonomiskt belastat område löper större risk att drabbas av hjärtinfarkt. Dessutom att dö inom kort tid efter infarkten. Det visar Sofia Gerward, Kardiologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Malmö, i sin doktorsavhandling vid Medicinska fakulteten på Lunds universitet. Når inte riskind

https://www.diabetesportalen.lu.se/fran-labbet-till-apotekshyllan/avhandlingar/2010/sofia-gerward - 2025-11-30

Syrgas förbättrar diabetesfotens sårläkning Diabetesrelaterade fotsår är en vanlig och allvarlig komplikation till diabetes. Orsaken till fotsår är mångfasetterad och inkluderar bland annat nervskador och försämrad funktion i stora och små blodkärl. Vid förekomst av högt blodsocker fungerar immunförsvaret sämre och problematiska infektioner är vanligare vid diabetes. Sårläkning försämras vid låg v

https://www.diabetesportalen.lu.se/fran-labbet-till-apotekshyllan/avhandlingar/2010/magnus-llondahl - 2025-11-30

Typ 2-diabetes, genetisk variation och epigenetik Diabetes är en grupp sjukdomar som alla kännetecknas av en förhöjd nivå av sockerarten glukos i blodet. Antalet individer som drabbas av diabetes ökar hela tiden, en utveckling som ses över hela världen. Bara i Sverige har drygt 5 procent av befolkningen diagnosen diabetes, motsvarande 484 400 personer i åldern 20-79 år. Typ 2 diabetes är den vanli

https://www.diabetesportalen.lu.se/fran-labbet-till-apotekshyllan/avhandlingar/2010/tina-ronn - 2025-11-30

Markörer för graviditetsdiabetes Graviditetsdiabetes är ett diabetestillstånd som upptäcks under graviditet. Ofta beror det på de hormonförändringar som uppträder under graviditet vilka medför en ökad insulinresistens, det vill säga ett ökat motstånd mot insulinets effekter. Diagnosen utesluter dock inte diabetes av annan orsak som upptäcks under graviditet. Efter förlossning försvinner oftast gra

https://www.diabetesportalen.lu.se/fran-labbet-till-apotekshyllan/avhandlingar/2010/magnus-ekelund - 2025-11-30

Glukagon - insulinets betydelsefulla motpol Mängden glukos i blodet regleras av två hormoner, insulin och glukagon. Med tanke på glukagonhormonets betydelse för blodsockret är kunskaperna om hur utsöndringen regleras relativt okänd. För att höja kunskapsnivån har Yang Zhang De Marinis forskat på hur utsöndringen av glukagon regleras. Här skriver hon själv på diabetesportalen.se om sitt forskningsa

https://www.diabetesportalen.lu.se/fran-labbet-till-apotekshyllan/avhandlingar/2010/yang-de-marinis - 2025-11-30

Samband inflammation och ögonskador vid diabetes Orsaken till diabetiska ögonskador är inte helt känd. Bra blodsocker- och blodtryckskontroll minskar risken men även andra faktorer har betydelse. En sådan är inflammation. Detta visar ögonläkaren och forskaren Carin Gustavsson i sin doktorsavhandling. Här skriver hon själv på diabetesportalen.se om sitt forskningsarbete. En av de mest fruktade komp

https://www.diabetesportalen.lu.se/fran-labbet-till-apotekshyllan/avhandlingar/2010/carin-gustavsson - 2025-11-30

Utforska gråzonen mellan typ 1-diabetes och typ 2-diabetes Diabetes kännetecknas av förhöjda halter av glukos i blodet och flera vanliga former förekommer. Typ 1 (T1D) diabetes är vanligast förekommande hos barn och ungdomar och karakteriseras av att de insulinproducerande cellerna (betacellerna) förstörs av kroppens eget immunförsvar, en autoimmun reaktion. Patienter med T1D diabetes kräver insul

https://www.diabetesportalen.lu.se/ekaterine-bakhtadze - 2025-11-30

Genetik vid typ 2-diabetes och metabola syndromet Diabetes är en folksjukdom som drabbar ungefär tio procent av befolkningen. Den vanligaste formen är typ 2 diabetes, också kallad åldersdiabetes eftersom de flesta människor insjuknar senare i livet. Typ 2 diabetes kännetecknas av höga blodsockerhalter, eller glukoshalter, och behandlas med diet, blodsockersänkande tabletter och i vissa fall insuli

https://www.diabetesportalen.lu.se/fran-labbet-till-apotekshyllan/avhandlingar/2008/marketa-sjogren - 2025-11-30

Fetma och gener Fetma är ett stort problem i hela världen och förekomsten ökar snabbt även i den yngre populationen. Risken för följdsjukdomar som typ 2 diabetes och hjärt-kärlsjukdomar är hög vid fetma. Nutidens livsstil med enklare tillgång till mat, en mer kaloririk diet och minskad fysisk aktivitet ger en störd energibalans. Detta leder till att kroppen samlar på sig fett. Utvecklingen av fetm

https://www.diabetesportalen.lu.se/fran-labbet-till-apotekshyllan/avhandlingar/2008/lovisa-e-johansson - 2025-11-30

Värdering och behandling av försämrad insulinfunktion vid typ 2-diabetes Diabetes är en sjukdom som karakteriseras av förhöjt blodsocker och som obehandlad kan leda till svåra komplikationer i blodkärl, ögon, njurar, nerver mm. Typ 2 diabetes utgör ca 90-95 % av alla diabetesfall. Typ 2 diabetes beror på kroppens oförmåga att producera tillräckligt med insulin samt oförmåga att svara på effekt av

https://www.diabetesportalen.lu.se/fran-labbet-till-apotekshyllan/avhandlingar/2008/mozhgarn-dorkhan - 2025-11-30

Typ 1-diabetes hos barn - riskfaktorer och möjligheter att förutse insjuknande Typ 1 diabetes är en av de vanligaste kroniska autoimmuna sjukdomarna hos barn. Sjukdomen kräver livslång insulinbehandling och medför enorma påfrestningar i vardagslivet både för barnet och för hela familjen, samt en hög risk för allvarliga långtidskomplikationer. För att utveckla typ 1 diabetes behövs dels en genetisk

https://www.diabetesportalen.lu.se/fran-labbet-till-apotekshyllan/avhandlingar/2008/helena-elding-larsson - 2025-11-30

Sockersvar, magsäckstömning och övermättnad Ett intag av fibrer och hela korn rekommenderas för att förhindra utvecklingen av typ 2 diabetes. Kost med långsamma kolhydrater med fibrer rekommenderas till diabetiker för att kontrollera blodsockret. Magsäckens tömning, tillsammans med en mängd andra faktorer, reglerar blodsockernivåerna efter en måltid. En långsam magsäckstömning av mat till tolvfing

https://www.diabetesportalen.lu.se/fran-labbet-till-apotekshyllan/avhandlingar/2008/joanna-hebowicz - 2025-11-30

Kandidatgener för sena diabeteskomplikationer Diabetes karakteriseras av kroniskt förhöjt blodsocker som beror på bristande insulininsöndring och/eller bristfällig känslighet för insulin i kroppens vävnader. Diabetes kan indelas i olika typer beroende på orsak (etiologiskt typ). Förutom tidigare kända typ 1 och typ 2 diabetes finns nu även väl kända mindre vanliga former av diabetes där den bakoml

https://www.diabetesportalen.lu.se/fran-labbet-till-apotekshyllan/avhandlingar/2007/eero-lindholm - 2025-11-30